Tar det lite sakta, for u all



Hej.
Gud vad pinsamt detta börjar. Hm, vart ett tag sen jag vågat ta tag i den här satans bloggen. Måste, måste absorbera allt som hänt och printa ut det.
Nån dag, ska ni se.. Nån dag.
Jag kan säkert berätta om hur jag har fått panik flera gånger om, redan på så kort tid. Jag kan berätta om hur jag skapat otroliga band till de närmaste för mig. Hur mkt jag saknar de närmaste som inte alls är nära just.
Snart, så snart ska detta berättas.
Jag kan oxå berätta om hur jag åker kärlekens berg o dal banor, o vill hoppa av i varje sväng. Jag är höjdrädd, farträdd, kanske allmänt lite rädd.
Jag är bara jag, nothing else to it...
Jag kan berätta hur min mage vrider sig varje gång jag tänker på min familj, som verkar vilja gå i spillror hela tiden. Hur det krävs en viljestyrka av stål att välja gå vidare.
Att andas, vänta det kommer..
Jag kan åter fortsätta på att berätta min livshistoria, var inte det år sen. Min resa genom mig själv, genom hjänspöken och inre spärrar. Resan genom land och stad. Min berättelse.
Står den inte bara still nu? Tidlöst tillvaro...
Ska jag? Berätta..
Jag kan berätta om hur riktig kärlek aldrig dör, jag vet det. Hur jag efter ett antal månader har lärt mig att acceptera detta. Vissa skapelser fins altid i ens innersta, oavsett vad.
Jag kan.
Vill jag?
Det här vart ett jobbigt brev, det här vart lite samanfattnig av mitt "jag" i en snabbkurs av "katja".
Det slutar lika pinsamt som det börja. Det var ju ett tag sen sist, men ärlighet varar längst säger man.
*
*

Kommentarer
Postat av: Jonna

love u hun. forever <3

2008-07-28 @ 18:07:40
URL: http://vackerheten.blogg.se/

Skriv youre best:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0