It is the way we get there
Alla har vi en egen väg till lycka.
Ett eget val som leder till ett eget liv. Så-klart.
Man känner sig jävligt vilse ibland, och enormt sårad.
Av väldigt nära en personer.
Det må vara den man älskar över allt annat i hela världen, de är dessa som smärtar en mest.
Ibland så tappar man fästet och verkar tro att man än en gång har valt helt fel igen.
Fel väg, fel tillfälle, fel person.
Mitt val.
Min väg.
pussa
Fest fest fest som Bäst
♥tack min bästaste bejbi för ALLT♥
*o gumman, allt ordnade sig oxå till slut..som jag sa..*
kisses
Lick the wrapper
Enjoy y'all!
;)
pussis (en extra till min love!!)
*Ego
skulle jag sagt i vanliga fall.
Men nu har mkt mkt förändrats, som jag tjatat om i vartenda inlägg nu i en månad eller så.. hehe Well it really has! ;)
Har min fina ♥Ramjar i mitt liv nu, som gör mig glad. Som jag vill värna om och bry mig om, för alltid.
Tider ändras.
Narcissisten Katja är inte längre EGO.
men bjuder fortfarande på mig själv...
*jobbar på min bränna*
Har tänkt på varför man kan vara så extremt missnöjd mig sig själv ibland, på alla olika nivåer. I am not a bad person. And really, am I that ugly?
Det är alltid några småbitar som man förstorar, man tror att dessa småbitar gör hela hela en. Jag kan ha svårt att se mig i spegeln och känna något bra/positivt. Jag vill ofta inte vara som jag är. Osäkerhet? Otillräcklighet?
Det jag vet är att många gånger så kan jag förändra denna uppfattning genom att bara få min spegelbild att le i nån minut. Jag, riktiga jag, gör mig själv starkare och vackrare. Genom att le innefrån.
One step at a time
Trieng to keep on breathing with only hope of life
Building a new begining and breaking another wall
Sending out my feelings to a world beyond
kisses hunny bun's
When it's raining, let the sunshine reache you..
Jag har märkt att många har lite nere dagar nu. Så kan det ibland vara att man känner att det dåliga tar över och man sakta bryts ner. Det värsta är kanske när man inte vet vad det dåliga är för något, då är man bara lost.
Tro mig jag förstår, när allt omkring en är ett enda stort och svart "jag vet inte" eller "jag har ingen aning". Sånt skrämmer en otroligt. Det man ska veta det är att det är i princip alltid i en själv man ska söka lösningen/svaret. Har allt allt allt häng upp sig och man vet inte vart man ska ta vägen, börja med att granska dig själv.
Låter sjukt kliché och något tråkigt, men tyvärr så är det såhär. Det är små sprickor i fasaden hos en själv och gamla ärr som gör sig påminda. Sådant som man förträngt och låtsats inte om, sådant som har intalat sig att tro och hoppas på.
Tro och hopp är bra, men absolut inte alltid. Beror ju lite vad man tror på. Om man är nynazcist och tror på den ariska rasen och förintelsens nödvändighet, då har man antagling en o annan skruv lös. Men ni förstår vad jag menar.
Jag vet att det är lätt att "stå på andra sidan" och ge goda tips och råd, men just nu är det det bästa jag kan göra.
Kan dock tillägga att jag har been there done that. Så det där med att vara manodeppressiv och destruktiv är inget nytt frö mig, men det går att ta sig ut. Börja ta itu med DINA demoner, det är varken lätt eller kul, men det är belönande i slutändan.
Den dagen kommer då du känner att du är in control av dina känslor, reaktioner och upplevelser. Du är din herre, och inga dumheter kan komma förbi om inte du låter de.
D'alls, allt kommer gå bra, ta tag i de mörka hörnen så ordnar sig ovisheten och oron.
Det lovar jag.
kisses
C'est tu
Brister i taktkänsla
Check it out!
Hilarious
*
På tal om att uppskatta....
Jag tänkte en sak, jag lägger rätt lite uppmärksamhet på mitt jobb. Det finns otroligt inspirerande männsikor där, både vad det gäller säljare och vad det gäller kunder.
Nu ska vi ägna en stund åt dessa.
Hade tre helt helt underbara pratstunder idag med tre underbara kunder. Dock så köpte de inget, men det var sak samma. De gjorde min dag något trevligare. Genom att berätta och diskutera med mig, en försäljare liksom som är där för att pracka på de saker.
Kommer nu inte ihåg vad de hette, men det var en man o två kvinnor. Alla över 70år.
Jag tror jag tyckte skarpt om mannen :). Vi pratade äppelpaj-recepter(för han höll på med att göra en paj just, amerikansk sådan..), operetter från tyskland, kuliga sammanträffanden, om att bli äldre och hur man kan hamna på dårhus..
Knas va? Men det var så sjukt trevlig person som ville dela med sig lite. Mer sånt!
Tanterna/damerna var oxå väldigt speciella, men det gör de bara mer minnesvärda för mig.
Den ena trodde inte på materiell lycka och berätta lite för mig om all missnöje och depression det finns trots goda tillgångar och stadig inkomst. Hon berätta oxå om att hon har vandrat i finska fjällen i år och upplevt så så mycket vackert "som inte kostar någonting".
:)
Hur glad kan man bli??
Det är sånt som sätter lite guldkant på tillvaron, dessa fina människor man stöter på.
Och jag vill absolut inte glömma de bästa säljarna på jobbet, de som jag tycker bra om och som gjort mitt kära Sthlm mindre ensamt för mig. Mina Carmen♥, Johanna, Carol, Sandra S och söta Maria och Arzu(så så hoppas att det är någorlunda rätt stavat!..).
♥ Still, miss miss miss miss miss miss u bejbi, like never before.
You should know you mean the world to me ♥
Måndagsbarn
Sex and sugar is the flavor
Nu nu är jag inte orolig något mer, inte det minsta.
Men ont gör det tyvärr.
Dock så gör min bästa bejbi det hela värt fem gånger om, för att han finns där med sitt stöd o sina lugnande ord.
så
Tack sötaste! :)
Det här känns fortfarande underbart bra. Nej vänta jag ljuger..
Det känns bättre! För varje dag som går så inser jag mer o mer vilken gåva jag har fått här. Vilken möjlighet.
Jag har fallit för dig, min käreste. Head over heals, som man säger. Och ändå varje gång jag ser dig, varje gång jag hör din röst, varje gång jag läser dina ord så blir jag förvånad över att allt blir bara starkare.
Du anar antagligen inte hur glad jag är att du har en plats i mitt liv, att vi är.
pussa
No one is leaving
(pausa spellistan till höger för att höra på klippet)
Vacker sång.
"Vad känner du då vännen?.."
pussas
What is that good for??
Nu ska ni få veta att ni är heeela 20st (oavsett vad bejbi säger ;P). Så dfr tänkte jag uppdatera med ngt glatt!
Jej! Eller hur? :)
Lite bilder från min fina helg skulle inte skada tänkte jag, så here y'all go ;)!
*folk som är missnöjda med bilderna får skylla sig själva att det inte ville leka fotomodeller med mig*
madde o jag på Stugan,
efter vårt mysiga biobesök hos "Wall-e" (vääärldens bästa film just NU. SeDen!)
Lugn drickakväll hos madde vart det då efter Stugan. :)
med:
Madde, som kanske lär tro att hon är osynlig, men så är INTE fallet.
och
Leon, hetaste bondkatten ever
+
Världens bästa Ramjar, som lekte spirituell. Rätt häftig bild vart det, må jag säga *stolt*
OCH
Moi, så klart! :)
Myspys i bästa form.♥
kisses
smärta är, när *du & jag* e borta
Att sno är fult..
Visst är det fult att små-sno saker eller typ snatta?
Och ändå kan jag vara den första att erkänna att det har hänt när jag var en hel del yngre. Både små-sno och snatta. Kanske har man endast gjort vid ett tillfälle, men det var gjort likaså.
Jag undrar hur man tänkte, eller vad man tänkte på. Är det för att man ville ha så gärna den där tidningen, hårspännet, drickan? Eller är det spänningen och risken att åka fast som motiverar ungdomar i alla åldrar, både de som har det bra ställt och de mindre lyckligt lottade, att utmana ödet och tänja på vår fina lands lagar?
Som sagt, man undrar..
Och hur påverkar detta ens framtid? Jag menar, jag blev rätt så okej till slut. Jag är varken kriminell eller psykiskt ostabil och är inte beroende av droger. Har inga större planer på att skattefuska eller fullfölja ett väpnat rån av Handelsbanken. Vad händer i så fall? Man får höra att det är problem hemma, och i ens privata liv, som puschar en till sådana handlingar och att det är samma "trevliga" saker man kan vänta sig i framtiden oxå. Dvs: Kommer man från ett f*ckat tillvaro så hamnar man i ett f*ckat tillvaro.'
Och vet ni vad jag tror?
Jag tror att det där styrs av så mycket annat. Både det man har gjort och hur detta "förflutna" påverkar ens framtid.
Helt enkelt: Hur bra du än haft det kan du fortfarande, alldeles själv, göra pannkaka av alltihoppa. Och hur svår och motig din barndom än har varit, kan du ändå göra något värdefullt och vackert utav din framtid.
All is in your hands
*bara en liten fundering det där..*
Ehum på tal om att sno vidare i livet hehe
Tog detta från bästa Carmen:
*Nog pratat om mig.
Nu pratar vi om dig, vad tycker du om mig?*
Haha, får man känna igen sig i sånt?? :P
kissesssss
I die a little, visst?
Visst kan det bli så himla fint, så man inte vet vart man ska ta vägen.
Visst kan det.
Tack för allt jag får.
Tack för alla möjligheter.
Tack för att livet belönar mig vartenda dag.
Tack för alla minnen och allt det förflutna.
Tack för mina vänner.
Tack för att jag alltid lyckas hitta utvägar och alternativ.
Tack för att underbara människor fortfarande hittar fram till mig.
Tack för att livet är så vacker.
Tack för att jag inte är blind och kan se allt det vackra.
Tack.
Tack för att jag lär mig att uppskatta detta, för varje sekund som går.
Tack.
*Jag e mållös*