jockonda

Jag känner att mitt liv är påväg åt rätt håll, för första gången så är jag säker på detta. Visst jag har förändrats, jag har bytt identitet. Det har skrämt skiten ur mig förut att erkänna detta.
Men det är sant, jag är inte och kommer aldrig vara den underbara Katja jag var för 3 år sen.
Om möjligt så hoppas jag innerligt att jag uppfattas numera som mera underbar, men det är lite väl *whishfull thinking*.
Jag vet alltså inte om jag är en bättre person nu, men jag är som sagt hundra på att jag utvecklar mitt liv alldelles rätt.
Jag lever, varje dag, med folk som inger mig hopp och fyller min själ med glädje.
Det är obeskrivligt.
Jag är fri från fördomar och idioti.
Klart som fan, att jag är en idiot själv ibland och att man stöter på ngn jäkla "begåvad" prick då o då!
Men jag väljer bort sådant. Det finns, men det är bara underhållande. Håller igång spänningen i livet.
Allt kan ju inte vara BRA ffs.
Men tillbak till de som bara fuckar. Det är oftast de som klagar och som inte ser igenom sina egna snesteg. De som vill hämnas på att man själv äntligen mår prima. Tyvärr, så har jag faktist all rätt att må prima. Och det har alla.
Ska man låta sig knäckas av ngn med en osäker benmärg?