jockonda

Jag går lite fram
steg efter steg....
andas fram dina ords tråd
som jag så drömskt följer

...och andas hopp
drar mina ben efter hala tanke-pölar
minns alla syrsor som flög i vår värld
surr, surrealism i våt format..

En stig,
en väg
ett liv, ett slut
jag slumrade visst till i något absolut
..och befintligt vackert...

Jag knallar på
du lämnar smulor efter varje "Ja"..
stjärnavtryck av dina ögonfransar
..och tysta rop som leder ingenstans

Jag följer dig, till blod, till sorg, till mig