jockonda

Hej käreste..

"När vi vänder bort blicken, då växer träden. Det är då livet gror och allt förändras.
Varje gång vi blundar, vännen min, då ändras världen och andningen står still.
Det är då allt händer, det som ingen riktigt väntat sig, det som kommer, går och krossas.
Älskling, jo jag vet att du inte alltid förstår, och att saker ibland ter sig så otroligt orättvisa och konstiga.
Men, vet du vad? Jag kan berätta att varje händelse och vart enda litet tanke har en mening.
Det finns ju en mening med dig och att jag skriver detta brev till dig och försöker förklara.
All orättvisa, vi ser, finns sådan, för att vi fångar ögonblicket då tiden stannar.
Vi märker bara det som är, och inte alls det fina som kommer. Det är nuet vi känner.
Men när vi förblindas smälter isen och månen blir till ett tunt, tunt sträck på himmlen.
Du blir vuxen och tar ett steg i redan ny värld. Du åldras och glömmer detta brev.
Då, när ingen ser."