jockonda

Denna text tillägnas en av mina vänner..
*du kommer nog förstå när du läser, jag kan tänka mig att du håller koll även utan kommentarer....*









och tystnaden förklarade varför..
av: Katja Tanaeva


Sväljer, tänker igen på något som aldrig funnits till
tänker på den där omöjliga situation
du har aldrig sett mig i
andas i tunga steg mot en dörr
där någon har dött
och jag lever

Öppnar den känslan där jag inte kunde bry mig mindre
läser samma rad av glädje om igen
som en remsa där inget längre spelar roll
-och jag är inte stum, bara lite trött
bara själv igen
bara ensam

Ler, vänder andra kinden till mot dina tomma slag
vänder sidan i boken av mina val
ofullbordade viljor
brutna löften
där någon fortfarande skrattar
och jag ler

Närmare till vassaste strået av din rätthet
närmare än så vågar inte du-som-inte-fanns komma
du som aldrig pratat mitt språk
kunde inte lysa eld
-mina ögon är slitna
låt mig vila nu
förevigt





*.. jag hoppas du förstår..för din egna del..*


love to all!